Artiklar

Den 1 juli 2026 börjar nya regler i konkurser att gälla. Syftet är att göra konkursförfarandet modernare och mer effektivt.

Handläggningen av konkursärenden koncentreras till färre tingsrätter och uppgifter som idag utförs av tingsrätten flyttas till konkursförvaltaren eller tillsynsmyndigheten i konkurser.

Ansvarsfördelningen förändras

Tingsrätten kommer fortsättningsvis att besluta om ett företag eller en person ska försättas i konkurs och få en konkursförvaltare. Flera andra uppgifter som i dag utförs av domstolen flyttas till konkursförvaltaren.

Konkursförvaltaren tar över uppgiften att besluta att ett bevakningsförfarande ska hållas i konkursen. Förvaltaren ska även ansvara för att genomföra bevakningsförfarandet och för den inledande prövningen av ett ackordsförslag. Samtidigt förenklas bevakningsförfarandet, bland annat genom att förlikningssammanträdet avskaffas och att den som har gjort en anmärkning själv ska få återkalla den eller ingå en förlikning.

Andra uppgifter flyttar till tillsynsmyndigheten i konkurser, som är en del av Kronofogden. Tillsynsmyndigheten kommer i de flesta fall ta över uppgiften att besluta om att fastställa utdelningsförslag och förvaltararvode.

Beslut kan överklagas till tingsrätten

Efter att tingsrätten har beslutat om konkurs kommer tingsrätten endast hantera frågor som kräver domstolens särskilda kompetens. De flesta beslut under konkursförfarandet ska kunna överklagas till tingsrätten, som också ska pröva bland annat bevakningstvister och tvistiga utdelningsförslag.

Behöriga domstolar efter 1 juli

Följande tingsrätter kommer att vara behöriga att handlägga konkurser efter 1 juli:

Umeå tingsrätt

Sundsvalls tingsrätt

Uppsala tingsrätt

Attunda tingsrätt

Stockholms tingsrätt

Södertörns tingsrätt

Örebro tingsrätt

Jönköpings tingsrätt

Göteborgs tingsrätt

Borås tingsrätt

Helsingborgs tingsrätt

Malmö tingsrätt

.........

Läs mer - klicka på länken nedan

Webb Länk: Sveriges domstolar

Full äganderätt eller fri förfoganderätt – vad är skillnaden?

När ett testamente upprättas är det viktigt att tydligt ange om en person ska ärva egendom med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Valet kan få stor betydelse för vad som händer med egendomen i framtiden.

Om någon ärver med full äganderätt blir personen ensam och fullständig ägare till egendomen. Arvtagaren kan då fritt använda, sälja, ge bort eller testamentera egendomen vidare till vem som helst.

Om egendomen i stället ärvs med fri förfoganderätt får arvtagaren i stort sett använda och förfoga över egendomen under sin livstid. Personen kan exempelvis sälja eller förbruka den, men har normalt inte rätt att testamentera bort egendomen till någon annan. Det som finns kvar vid dödsfallet går i regel vidare till efterarvingar enligt lag eller enligt testamentets bestämmelser.

Den viktigaste skillnaden är därför att full äganderätt ger möjlighet att själv bestämma över egendomens framtida fördelning, medan fri förfoganderätt innebär en begränsning av denna rätt.

Saknas dessa benämningar finns det en stor risk att det tolkas som att full äganderätt är det som gäller.

Regeringen har beslutat om lagförslag som innebär att Polismyndigheten ska utfärda en e-legitimation som ska uppfylla högt ställda säkerhetskrav. E-legitimationen ska finnas på en fysisk bärare, till exempel ett eget kort eller det nationella id-kortet.

Gäller från 1 december 2026.

Webb Länk: Mer info Regeringens webb

Ett legat är en särskild bestämmelse i ett testamente där testatorn anger att en viss person eller organisation ska få en bestämd tillgång eller ett bestämt belopp ur kvarlåtenskapen. Legatet skiljer sig från arv av hela eller delar av kvarlåtenskapen genom att det avser en specifik egendom eller rättighet.

Ett legat innebär att en särskilt utpekad tillgång eller summa tilldelas en person, kallad legatarie, genom testamente. Legatarien är normalt inte dödsbodelägare utan har endast rätt till det som anges i testamentet.

Legat kan avse de penningmedel som finns på ett specifikt bankkonto vid testatorns död, exempelvis: "Samtliga medel som vid min död finns på konto X ska tillfalla NN." I ett sådant fall omfattar legatet det belopp som faktiskt finns på kontot vid dödsfallet.

Om kontot är tomt eller har avslutats innan dödsfallet kan legatet normalt inte verkställas.

Legat utges dessutom först efter att dödsboets skulder har betalats.

Polisen har rätt – befogenhet – att kräva att en person ska legitimera sig. Dock ska det finnas ett lagligt stöd för denna begäran. Rekvisiteten för den rättsliga grunden ska vara uppfyllda.

Av ett antal JO beslut framgår det att Polisen saknat kännedom om de rättsliga grunder som ger dem rätten till en identitetskontroll.

Examensuppsats – Ajat Al Grety har skrivit en uppsats -Polisens rätt att begära identitetshandlingar från den enskilde, 2021, som Polisen borde läsa men också allmänheten eftersom det har visat sig att poliser kan ha bristande kunskaper i ämnet. Då är det bra att känna till sina rättigheter.

Nedan följer en sammanfattning av examensuppsatsen men den bifogas också i sin helhet till denna artikel.

Riksdagens utredningstjänst är kanske inte så allmänt känd och inte vad den gör och vilken funktion den har. Att den är lite av en doldis beror kanske på att deras arbete – deras rapporter - anses omfattas av sekretess. Det är beställaren som i princip avgör om den ska offentliggöras. Dock finns vissa rapporter att beställa hos utrednings-tjänsten.

Här följer en introduktion om Riksdagens utredningstjänst.

Godmanskap krävs när anhörigbehörighet inte räcker.

Högsta domstolen har i ett beslut den 29 juli 2025 - mål nr Ä 1813–24 - slagit fast att ett godmanskap ska anordnas för en kvinna med demenssjukdom, trots att anhörigbehörigheten enligt föräldrabalken normalt ger barnen möjlighet att sköta hennes ekonomiska angelägenheter.

Här följer en sammanfattning av Högsta domstolens beslut. Beslutet bifogas också i sin helhet, bilaga 1.

Om en fastighet ägs av flera och det blir fråga om att sälja den men den ene ägare inte vill det på grund av att samägarna inte kan komma överens om försäljningspriset.

I ett sådant fall är det inte ovanligt att det begärs hos en domstol att en god man ska utses som kan sälja fastigheten, oftast genom offentlig auktion.

Om någon av parterna begär det kan domstolen också bestämma ett lägsta försäljningspris för överlåtelsen av fastigheten.

Det finns från Högsta domstolen i ett prejudikat ett uttalande om hur domstolen ska kunna fastställa det lägsta försäljningspriset för en fastighet. Prejudikat är NJA 2012 s- 757.

Denna artikel beskriver i en sammanfattning domen.

Domen – prejudikatet - bifogas i sin helhet som bilaga 1 till artikeln.

En statlig utredning - SOU 2025:91 - föreslår nu flera förändringar i reglerna om arv och testamente.

Målet är att anpassa lagstiftningen till dagens samhälle, där digital teknik och nya familjeformer har blivit en självklar del av vardagen.

Denna artikel innehåller en liten sammanfattning om förslaget och hela dokumentet SOU 2025:91 bifogas som bilaga 1.

En statlig utredning - SOU 2025:91 - föreslår nu flera förändringar i reglerna om arv och testamente.

Målet är att anpassa lagstiftningen till dagens samhälle, där digital teknik och nya familjeformer har blivit en självklar del av vardagen.

Denna artikel innehåller en liten sammanfattning om förslaget och hela dokumentet SOU 2025:91 bifogas som bilaga 1.