Rättsfall

En lista av tillgängliga Rättsfall

För att lista Rättsfall under en speciell Kategori välj i menyn nedan.

Kategori: Alla Rättsfall

22 artiklar hittades i kategorin Alla Rättsfall.

Sida 2 av 3

RÄTTEN TILL ERSÄTTNING FÖR VÅRD I ETT ANNAT LAND ÄN DET EGNA BOSÄTTNINGSLANDET - ETT EU-LAND

Bestämmelser om rätt till ersättning för vård i ett annat land än bosättnings-medlemsstaten finns i direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, patientrörlighetsdirektivet.

Regelverket för den ovan angivna rätten till ersättning bygger på det fria vårdvalet som infördes år 2015.

I denna fråga har Högsta förvaltningsdomen i ett prejudikat prövat olika rättsfrågor som berör denna ersättningsrätt - läs om detta i pdf fil nedan.

Rättsfall – familjerätt – en översikt

Dokumentet i nedan pdf - fil innehåller en liten översikt över rättsfall inom familjerätten. Dokumentet är ett s.k. levande dokument vilket innebär att nya rättsfall förs in i skriften kontinuerligt.

NJA = Prejudikat från Högsta domstolen

RH = Precedensfall från Hovrätterna

Tablåerna över rättsfallen finns i pdf - filen, se nedan.

BEVISBÖRDAN - FÖRMÖGENHETSRÄTTSLIGA MÅL

I tvistemål har parterna ofta olika uppfattningar om betydelsen av ett händelseförlopp, t.ex. om avsikten med en överföring av penningbelopp är en gåva eller lån. Domstolen ska bedöma vem av parterna är det som har skyldigheten (bevisbördan) att bevisa att ett påstående föreligger eller har förelegat. Vem har bevisbördan; och den kan variera.

I viss mån har det fastställts i praxis, när det gäller lån, att det som i regel är borgenären som ska visa att en penningförsträckning de facto är ett lån. Borgenären har således ansetts ha bevisbördan.Skyldigheten att bevisa ett visst rättsfaktum som domstolen kan bygga sin grund på för sitt avgörande kan varierar. Variationerna kan bero på vilken typ av mål det är frågan om och ibland anges det i en lagregel vem som har bevisbördan. Rättspraxis kan också ange vem som har bevisbördan för ett rättsfaktum föreligger eller har förelegat. Ibland kan bevisbördan växla mellan parterna, t.ex. den ena parten kan styrka att ett låneavtal föreligger och motparten kan ha bevisbördan för att återbetalning skett.

Ett axplock av rättspraxis finns angivet i detta dokument - läs hela pdf filen nedan.

Tomträtt – uppsägning av tomrättsavtal

Om fastighetsägaren sagt upp ett tomträttsavtal ska denna uppsägning anmälas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Anmälan ska göras inom samma tid som gäller för uppsägningen. Om så inte skett är uppsägningen ogiltig.

I ett prejudikat anger högsta domstolen förutsättningar för att en uppsägning av ett tomträttsavtal ska anses vara giltigt.

Läs hela rättsfallet - se pdf - filen nedan.

Aktier som en gäldenär – fysisk person - äger i ett fåmansbolag utgör inte beneficium.

I ett prejudikat, NJA 2004 s. 868, konstaterar högsta domstolen att aktier som en gäldenär (fysisk pehttps://juristguiden.com/admin/list_rattsfall.phprson) äger i ett fåmansbolag (aktiebolag) utgör inte beneficium och kan inte undantas från utmätning.

Dator anses utgöra beneficium för gäldenären - två hovrättsbeslut

I utmätningsmål kan en gäldenär - om denne är fysisk person - ha egendom som är fri från utmätning, beneficium. Notera att reglerna om beneficium gäller inte för gäldenär som är juridisk person.

Läs artikeln i pdf format - se nedan

ÄR DU SAMBO BÖR DU KÄNNA TILL DETTA PREJUDIKAT FRÅN HÖGSTA DOMSTOLEN

Om du är sambo och betalar kostnader på egendom som ägs enbart av din sambo och som inte är samboegendom bör du tänka på följande.

Högsta domstolen har i ett prejudikat, från den 6 februari 2019 i en dom T 1634-18, avgjort vem som har bevisbördan för påståendet att gjorda betalningar varit fråga om ett penninglån från den ena sambon till den andra sambon. Betalningarna avsåg fakturor som hänförde till sådan egendom som ensam ägdes av andra sambon och var inte samboegendom;

(än den betalande).

Läs hela artikeln i bifogad pdf-fil. (Prejudikatet bifogas filen)

Prejudikat - Utmätning av andel i dödsbo - denuntiation

Ett arvsavstående har inte ansetts hindra utmätning för den avstående arvingens skuld av hans andel i dödsboet, då boet inte underrättats om avståendet. Även fråga om denuntiationskravets innebörd.

4 kap. 17 § utsökningsbalken (1981:774)

NJA 1993 s. 34 (Högsta domstolen).

Juristguiden har också i en artikel behandlat denna rättsfråga – se under menyn Artiklar och kategori, Arv eller Utmätning.

Läs domen i sin helhet – se PDF nedan.

Prejudikat - Efterarv enligt 3 kap 8 § ärvdabalken - kan gälla även vid testamente

Rätt till efterarv i 3 kap. 8 § ärvdabalken omfattar också fall då efterarvsrätt för den som är arvsberättigad har föreskrivits även i

testamente. Det gäller i den mån testamentet inte utesluter en tillämpning av bestämmelsen.

HÖGSTA DOMSTOLEN – NJA 2016 s. 442

Läs domen i sin helhet – se PDF nedan.

Prejudikat - om utmätning av en fastighet som är bostad för gäldenären

Målet gäller utmätning av en bostadsfastighet. Det aktualiserar betydelsen av en enskilds rätt till respekt för sitt hem vid den försvarlighetsbedömning som ska göras enligt 4 kap. 3 § första stycket utsökningsbalken respektive den intresseavvägning som ska göras enligt andra stycket i samma lagrum.

HÖGSTA DOMSTOLEN – NJA 2018 s. 9

Läs domen i sin helhet – se PDF nedan.