Artiklar

När en av makarna avlider ska det normalt göras en bodelning. Normalt innebär det att nettobehållningen (efter det att skulderna dragits av) att makarnas gemensamma giftorättsgods ska fördelas lika; hälften vardera. Från denna regel kan den efterlevande maken begära avsteg ifrån så att den efterlevande maken får behålla sitt giftorättsgods. Är giftorättsgodset större än den avlidnas innebär det att den efterlevande maken får behålla sin större andel. Detta kan också gynna den efterlevande makens barn om det är ett s.k. särkullbarn - barn som inte är makarnas

gemensamma.

Läs hela artikeln - se bifogad pdf-fil.

När en fastighet säljs ska det betalas skatt om det blir en vinst. Enkelt uttryck blir det vinst om försäljningspriset överstiger vissa kostnader som hör samman med inköpet av fastigheten. Den köpeskilling som erlagts för inköpet av fastigheten kan oftast lätt härledas även om det passerat många år sedan inköpet skedde. (Har fastigheten erhållits i gåva eller vid bodelningen ska avdrag göras för den köpeskillingen som fastigheten inköptes för (s.k. oneröst fång).

Avdrag mot den erhållna köpeskillingen får också göras för lagfartskostnaden, uttag av stämpelskatt och expeditionsavgifter. Dessa kostnader är kanske inte så lätt och känna till om det gått en längre tid efter att dessa kostnader betalats. Här kan man få hjälp från Lantmäteriet som publicerat en tablå över tidigare skattesatser och expeditionsavgifter för lagfart och inteckningar. Tablån finns på Lantmäteriets webbplats men bifogas detta inlägg i form av en pdf fil. Se nedan.

Efter en avliden person ska en bouppteckning upprättas. Den som lämnar uppgifter till en bouppteckning (bouppgivare) kan på begäran få bekräfta sina uppgifter under ed inför domstolen

Hela artikeln i bifogad pdf - fil - se nedan.

ANDERS ERIKSSON, EFTERARV - KOMPLIKATIONER VID SLUTLIG FÖRDELNING AV KVARLÅTENSKAP, 2018.

I den här boken redogör författaren utförligt för de regler som gäller vid efterarv. Med efterarv avses den som har arvsrätt efter en person som först fått ärva efter en avliden, exempelvis mellan makar; efterarvet grundar sig på anknytningen till den först avlidna. Denna arvsrätt kan grunda sig på legala regler eller på grund av ett testamente.

En vanlig och viktig situation är när makar ärver varandra och de har barn som inte är deras gemensamma. Barnet är s.k. särkullbarn efter den först avlidna av makarna. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv direkt efter den avlidna föräldern och behöver inte vänta med att få ut sitt arv efter den efterlevande makens bortgång. Särkullbarnet kan också vänta med att ta ut sitt arv efter den sist avlidna av makarna. Men innan det görs ett sådant avstående är det viktigt att känna till vilka risker som följer med avståendet. Kan min arvslott minska, och så vidare.

Författaren beskriver olika hypoteser kring de olika val man kan göra, ta ut arvslotten direkt eller vänta tills den efterlevande maken går bort.

I dagens samhälle är det inte ovanligt att en familjekonstellation består av makar med barn som inte är deras gemensamma utan en blandning av "dina och mina barn." Boken tar upp olika situationer som kan uppstå och hur ett särkullbarn bäst kan skydda sin arvslott. Vidare ger boken en inblick om vilken verkan ett äktenskapsförord och bodelning kan ha vid beräkningen av en arvslott.

Boken vänder sig förstås till jurister men är också läsvärd för familjer som vet att efterarv kan bli aktuell och då särskilt för familjemedlemmar där det kan bli fråga om arv för särkullbarn.

Christer Nilsson

Olika domar och juridiska utredningar har efter granskning av journalister visat sig varit rena rama justitiemord. Dessa händelser har hänt i nutid. I detta sammanhang får man inte glömma att Sverige inte är ett så oskuldsfullt och rättfärdigt land. I Sverige förekom det redan på

1950-talet rättsskandaler som vara rena rättsrötan.

Nedan följer ett utdrag från Wikipedia om ett fall som utgör en del av rättsrötan i Sverige på 1950-talet.

Läs artikeln i sin helhet – se PDF nedan.

När anses man vara sambos?

Enligt sambolagen anses man vara sambor om följande omständigheter(rekvisit) råder.

• Två personer bor stadigvarande tillsammans i ett parförhållande och de har ett gemensamt hushåll.

• Sambolagen gäller även för homosexuella par som är sambos.

Sambolagen gäller dock inte om en av parterna är gift eller är registrerad för ett partnerskap. (Se 1 § st. 1 och st. 3 – 4 sambolagen).

För att det ska anses föreligga ett samboförhållande krävs det således att samboendet ska ha en reell form av varaktighet. Korta eller tillfälliga förbindelser är inte tillräckligt.

Läs artikeln i sin helhet – se PDF nedan.

Om en dödsbodelägare gör ett arvsavstående uppkommer det sakrättsliga skyddet mot dennes borgenärer först när avståendet denuntierats till dödsboet. Innan dess kan utmätning ske för skulder som finns hos den som avstår från arvet.

Ett arvsavstående hindrar inte utmätning av den avstående arvingens andel i dödsboet för dennes skulder, om inte boet underrättats (denuntierats) om avståendet.

Läs artikeln i sin helhet – se PDF nedan.

Om en dödsbodelägare gör ett arvsavstående uppkommer det sakrättsliga skyddet mot dennes borgenärer först när avståendet

denuntierats till dödsboet. Innan dess kan utmätning ske för skulder som finns hos den som avstår från arvet.

Läs artikeln i sin helhet – se PDF nedan.

När två personer bestämmer sig för att leva och bo tillsammans är det numera inte ovanligt att de gör det i form av sambos. Numera finns också formen registrerat partnerskap. Skälet till att man väljer formen sambos för sin sammanlevnad kan variera. Orsakerna kan grunda sig i de ekonomiska och juridiska skillnaderna men också så enkelt att ett par vill ha en kortare eller längre prövotid innan det tar steget in i det äktenskapliga bandet.

Läs artikeln i sin helhet – se PDF nedan.

Fråga om medel som överförts från en persons bankonto till en annan persons konto utgör en gåva eller ett lån.

I en tvist om bankmedel som överförts från en persons bankonto till annan persons konto var parterna överens om att ett belopp (100 000 kr) hade de facto genomförts mellan parternas bankkonto.

Däremot var parterna inte överens om syftet med transaktionen. Den person som genomförde överföreningen av beloppet ansåg att transaktionen till mottagarens konto utgjorde ett lån. Mottagaren av beloppet ansåg att de 100 000 kronor som överfördes till hennes bankkonto var en gåva. Det som var tvistigt är således frågan om beloppstransaktionen rörde sig om ett lån eller en gåva. Det var detta som högsta domstolen hade att pröva.

Läs artikeln i sin helhet – se PDF nedan.