Utmätning avser en tvångsåtgärd
som utförs eller verkställs av kronofogdemyndigheten. Utmätning innebär att
egendom (sakutmätning och/eller löneutmätning) tas från gäldenären och
realiseras för att betala den fordran som sökanden har på gäldenären.
4 - 14 kap UB
Förutsättningar för utmätning
Förutsättningen för att utmätning ska kunna ske är att det finns utdömt
(dom, betalnings-föreläggande eller annan urkund - exekutionstitel) en
förpliktelse som innebär att gäldenären - svaranden - är skyldig att betala
ett visst belopp till borgenären - utmätningssökanden.
Två former av utmätning
Sakutmätning
Således finns det två former av utmätning.
Sakutmätning innebär att egendom (fast- eller lös egendom) som
tillhör gäldenären tas i anspråk och realiseras av kronofogdemyndigheten. De
penningmedel som egendomen inbringar betalas ut till utmätningssökanden -
borgenären - på grund av det fordringsanspråk som borgenären har mot
gäldenären.
Löneutmätning
Löneutmätning är också en form av utmätning. Denna åtgärd innebär att
lön och vissa andra ersättningar som utgår till gäldenären kan vara föremål
för utmätning.
I praktiken innebär den här typen av verkställighet att en
viss del av lön eller annan ersättning som ska utbetalas, efter hand som det
förfaller till betalning, och tillhör gäldenären hålls inne av arbetsgivaren
eller annan som ska betala ut ersättningen.
Ett beslut om löneutmätning omfattar också ett åläggande till
arbetsgivaren att redovisa det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten.
Annan verkställighet än
utmätning
Utmätning är en
verkställighetsåtgärd som utförs av kronofogdemyndigheten men det finns
också andra typer av verkställighet. Avhysning, kvarstad och handräckning är
andra former av verkställighet.
Rättskällor
Rättskällor
4 - 14 kap UB
16 kap UB Gregow,
Torkel,
Usökningsrätt,
3:e uppl s 23-27.
