Fordringsanspråk på
grund av försäljning av rörelseinventarier med ägarförbehåll
Utmätningsbeslut
Rättskällor
|
|
|
Fordran på grund av försäljning av inventarier som tillhör en rörelse -
med ägarförbehåll |
Såväl enskilda näringsidkare
(enskild firma) som bolag (aktiebolag & handelsbolag) kan sälja de
tillgångar som de förfogar över och äger.
Vi tar ett exempel:
En näringsidkare, som driver
en restaurangrörelse som enskild firma, vill sälja inventarierna som
finns i restaurangen.
En köpare är intresserad men kan inte betala hela köpeskillingen om
300.000 kronor på en gång. Säljaren som är intresserad av att få sälja
inventarierna går med på att köparen betalar köpeskillingen med 20.000
kronor per månad till skulden blir helt reglerad. Säljaren kräver dock att
han ska förbehållas äganderätten till egendomen tills hela köpeskillingen
blivit betald.
Ett skriftligt avtal upprättas mellan näringsidkaren och köparen. Enligt
avtalet så övertar köparen samtliga inventarier i restaurangen för en
köpeskilling om 300.000 kronor. Köpeskillingen ska köparen betalar med
20.000 kronor per månad tills skulden är helt reglerad.
Köparen övertar också hyresrätten till restauranglokalen och hyresvärden
godkänner köparen som hyrestagare. |
|
|
Utmätning för säljarens
borgenärers fordran |
Säljaren har obetalda skulder till olika
borgenärer. Borgenärerna har hos kronofogdemyndighet begärt fullständig
utmätning hos säljaren.
Säljaren (gäldenären) har en fordran på den som köpt inventarierna i
rörelsen. Denna fordran kan kronofogdemyndigheten utmäta
för de skulder som säljaren har till olika borgenärer.
Utmätningsbeslutet författas enligt
följande. |
|
|
Utmätningsbeslut |
Utmätt egendom:
Gäldenärens (säljaren) fordran om 300.000 kronor hos XX (köparen) med
tillhörande säkerhet enligt ett köpeavtal som upprättats 2004-10-24 mellan
gäldenären och XX som avser överlåtelse av inventarier.
|
|
|
Förbudsmeddelande |
Köparen XX meddelas ett förbud med den
innebörden att betalning enligt köpekontraktet får inte ske till någon annan
än kronofogdemyndigheten eller till annan som myndigheten anvisar.
Om beloppet inte är förfallet till betalning bör kronofogdemyndigheten sälja
fordran med tillhörande säkerhet.
|
6:3 UB |
|
Kan löneutmätning vara
aktuell med hänsyn till att fordran avbetalas månadsvis |
I ett fall har kronofogdemyndigheten ansett att ovan angiven fordran ska
utmätas som ett beslut om utmätning i lön. Till stöd för denna ståndpunkt
har anförts bestämmelsen 7 kap 1 § p 3 UB som avser periodiskt vederlag för
utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller
sådan annan rättighet eller för överlåtelse av rörelse.
Enligt min uppfattning är denna ståndpunkt felaktig och om fordran ska
behandlas som löneutmätning finns en stor risk för att borgenärerna inte
alls får någon betalning.
Dessutom minskar utmätningsvärdet på fordran vid löneutmätning då säkerheten
till den sålda egendomen uteblir helt om det visar sig att det
förbehållsbelopp som ska undanskiftas till gäldenären blir så högt att det
inte blir utrymme för utmätning i lön.
Att den här typen av överlåtelse ska utmätas som en fordran med förenad
säkerhet framgår av förarbeten till utsökningsbalken, (se nedan) och
den juridiska doktrinen..
|
7 kap 1 § p 3 UB |
|
Prop 1980/81:8 s 629 |
Utdrag från propositionen:
När utmätning skall ske hos säljaren, bör utmätningen omfatta såväl
säljarens fordran mot köparen som den därtill knutna säkerhetsrätten i den
sålda egendomen. Föremålet för utmätning är alltså en fordran, förenad med
säkerhetsrätt. Att objektet benämns säljarens rätt på grund av
kreditköpsavtalet synes godtagbart, förutsatt att
man har klart för sig vad utmätningen i realiteten avser. Är säljarens
fordran förfallen till betalning, bör kronofogdemyndigheten om möjligt driva
in den hos köparen (se 10 - 12 §§ i förevarande kapitel). Kan indrivning
inte ske, får säljarens rätt enligt kontraktet säljas. Utmätning hos
säljaren torde inte föranleda några speciella problem och kräver inte någon
särskild reglering i UB.
|
Prop 1980/81:8 s 629 |
|
Doktrin |
Den juridiska doktrinen har intagit samma
inställning som anges i propositionen, se Håstad, Torgny, Sakrätt avseende
lös egendom, 5. uppl. s 197.
|
Håstad, Torgny, Sakrätt
avseende lös egendom, 5. uppl. s 197.
|
|
Löneutmätning kan ske om
fordran inte är förenad med ägarförbehåll |
Av 7 kap st 3 UB framgår att ersättning för
överlåtelse av rörelse kan hanteras såsom löneutmätning om ersättningen
utbetalas månadsvis. Enligt min mening så är detta enbart möjligt då
säljaren inte överlåter egendom med ägarförbehåll till egendomen tills full
betalning erlagts. Se vad som ovan anförts i denna situation. |
7 kap st 3 UB |
|
Löneutmätning hindrar inte att
rättigheten utmäts |
Om löneutmätning tillämpas vid fordran på
grund av överlåtelse av rörelse så hindrar inte detta att
rättigheten/ersättningen utmäts för annan fordran som inte omfattas av 7:14
UB. Att sådan utmätning kan ske framgår av 7:18 UB. |
7:14 UB
7:18 UB |
| |
Om utmätning skett av rättigheten/ersättningen
finns det inte något utrymme för löneutmätning i ett belopp som utbetalas
periodiskt. Däremot hindrar inte löneutmätning att själva rättigheten
(ersättningen) utmäts om den inte är skyddad mot utmätning.
Observera att detta, enligt min mening, inte är möjligt då
köpeskillingen för rörelseöverlåtelsen (inventarier m.m.) är förenad med
ägarförbehåll för säljaren till egendomen tills köpesumman erlagts i sin
helhet. |
Gregow, Torkel, Sveriges rikes
lag.
Obeståndsrätt I : utsökningsbalken, förmånsrättslagen, 3 uppl 2001 s 152
Utsökningsbalken : en kommentar / Gösta Walin, Torkel Gregow, Peter Löfmarck
upplaga: 3., [rev.] uppl. 287 ff. |
|
|
|
|
|
Rättskällor |
RÄTTSKÄLLOR
Lagrum
6:3 UB
7 kap
1 § p 3 UB
7 kap 18 § UB
Litteratur
Prop
1980/81:8 s 629
Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 5. uppl. s 197.
Gregow,
Torkel,
Sveriges rikes lag.
Obeståndsrätt I : utsökningsbalken, förmånsrättslagen, 3 uppl 2001
s 152
Utsökningsbalken
: en kommentar / Gösta Walin, Torkel Gregow, Peter Löfmarck
upplaga: 3., [rev.] uppl. 287 ff.
Rodhe, Knut,
Handbok i sakrätt, 1985 s 171
|
|
|
|
|
Stäng detta fönster |
|
|
2004-11-03 |
JuristGuiden
Startsida
Stäng
detta fönster |
 |
|
|