Christer Nilsson

Utsökningsrätt / Beneficium
Bil som utgör arbetsredskap


Christer Nilsson

Startsida

Stäng detta fönster
 INNEHÅLL

Allmänt om utmätningsfri egendom (beneficium)
 Arbetsredskap i allmänhet
 Bil som utgör arbetsredskap för gäldenären
Förbehåll för gäldenären
Sökanden underrättas om utmätningen
Självrättelse
Rättskällor
Umätningsförklaring (exempel)
Utmätningsfri egendom - beneficium

Fysisk person

 All egendom är inte utmätningsbar. Detta framgår av de bestämmelser som finns i 5 kap utsökningsbalken.

För fysisk person ska bland annat göras undantag från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov, 5 kap 1 § utsökningsbalken. Har gäldenären familj ska också  hänsyn tas till familjens behov,      5 kap 2 § utsökningsbalken.

Vad som regleras i dessa bestämmelser om utmätningsfri egendom gäller då gäldenären är en fysisk person.

5 kap  UB


5 kap 1 - 2 §§ UB
 

 
Juridisk person Bestämmelserna 5 kap 1 - 2 §§ utsökningsbalken är således inte tillämpliga vid utmätning hos en  juridisk person. 5 kap 3 § UB
Arbetsredskap i allmänhet Med hänsyn till vad gäldenären behöver i sin förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning ska arbetsredskap eller annan utrustning till ett skäligt värde undantas från utmätning. 5 kap 1 § 3 p UB  (jfr 2 § 2 st UB)
Högre värde än vad som kan anses skäligt - förbehållsutmätning Betingar egendomen ett högre värde än vad som kan anses vara skäligt kan tillgången utmätas med förbehåll om att gäldenären från köpeskillingen vid en försäljning av egendomen ska få ett belopp för att kunna köpa motsvarande egendom, men till ett lägre värde. (Förbehållsutmätning).

En s.k. förbehållsutmätning kan dock göras efter en viss utredning som visar att gäldenären kommer att använda de förbehållna medlen till inköp av ersättningsegendom.

Om ersättningsegendomen inte täcker det behov som gäldenären har ska egendomen utmätas i sin helhet och inte med förbehåll enligt 5:4 UB. 

Se vidare nedan om utmätning med förbehåll.

5:4 UB
Gäldenärens förhållanden Om viss egendom kan anses vara behövlig för det angivna ändamålet, d.v.s. i förvärvsverksamheten eller yrkesutbildningen, ska bedömas även utifrån hur gäldenärens förhållanden kommer att vara om egendomen utmätes. Konkret torde detta betyda att det ska göras en prognos och prövning om hur gäldenärens verksamhet kommer att påverkas om utmätning sker av egendomen och sådan egendom därefter inte används i verksamheten.  
  Det kan synas något upprörande att egendom ska undanskiftas då gäldenären kroniskt inte betalar sina skatter och avgifter. Detta är i sig en borgenärsfråga och ska inte påverka bedömningen om arbetsredskap ska anses vara utmätningsfri eller inte. Detta gäller även om  kronofogdemyndigheten avser att ansöka hos tingsrätten om att gäldenären försätts i konkurs. Att en borgenär avser eller begär att gäldenären ska försättas i konkurs påverkar inte beneficiumfrågan vid utmätningstillfället då gäldenären alltjämt inte är försatt i konkurs. Om reglerna om utmätningsfri egendom i denna situation åsidosätts uppkommer märkliga och tvivelaktiga följder.  
  Vi tar ett exempel. Vid utmätningstillfället finns allmänna och enskilda mål. Kronofogdemyndigheten bortser från regeln om utmätningsfrihet av arbetsredskap på grund av att myndigheten avser  att begära gäldenären i konkurs efter utmätningstillfället. Således utmätes gäldenärens arbetsredskap för såväl allmänna som enskilda mål.   
  Efter utmätningen ansöker kronofogdemyndigheten om att gäldenären försätts i konkurs. Strax innan konkursförhandlingen i tingsrätten betalar gäldenären skatteskulderna och någon konkurs blir inte aktuell. Utmätningen kvarstår då i sin helhet för de enskilda mål som omfattats av den gjorda utmätningen. Således kvarstår utmätningen även om gäldenären i detta läge skulle anses ha behov av den utmätta egendomen i sin förvärvsverksamheten. I denna situation kan kronofogdemyndigheten inte självmant rätta utmätningen.  
  Om regeln om att arbetsredskap kan vara utmätningsfri skulle tillämpas på detta sätt uppkommer det också skillnader mellan gäldenärer som enbart har enskilda mål och gäldenärer där det enbart finns skatteskulder eller både skatteskulder och enskilda mål. Vid utmätning för enbart enskilda mål skulle regeln om beneficium gälla men  inte då det är aktuellt med utmätning för skatteskulder (allmänna mål).  
Konkursåtgärder Som tidigare nämnts är det som beskrivits ovan en borgenärsfråga som inte får förväxlas med kronofogdemyndighetens roll som verkställande myndighet. Denna fråga får lösas med generalexekution. För statens räkning kan kronofogdemyndigheten ansöka hos tingsrätten om att gäldenären försätts i konkurs.  
Som huvudregel ingår gäldenärens egendom i konkursboet om den är utmätningsbar Om konkurs kommer till stånd så ingår  i princip all egendom som tillhör gäldenären konkursboet om den är utmätningsbar.  Således ska egendomen vara utmätningsbar för att den ska ingå i konkursboet.

Detta innebär att den egendom som ska undantas från utmätning enligt  5 kap 1 §   3 p UB inte ska ingå i konkursboet om bestämmelsen tolkas bokstavligen. Se även Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6:e omarbetade uppl. s 117.

I doktrinen anges det att enligt praxis har en fysisk näringsidkare som i konkurs inte samma möjligheter att freda arbetsredskap från utmätning. Grunden för denna praxis är att om gäldenären är i konkurs så får denne inte bedriva någon näringsverksamhet så länge konkursen pågår och då finns inte heller något behov av att undanskifta arbetsredskap. Se Folkesson, Enar, Företaget i ekonomisk kris, 5:e uppl. 2004 s 110 samt 164. Folkesson är med all rätt  kritisk till denna praxis; se Folkessons uttalanden i den tidigare omnämnda boken s 110 ff.   		3 kap 3 § konkurslagen

 


 

3 kap 5 § konkurslagen
Ej skäligt belopp - utmätning utan förbehåll Är gäldenären i sin förvärvsverksamhet behov av egendom som betingar ett alltför högt värde ( ej skäligt belopp) kan utmätning med ett förbehåll om ersättningsegendom inte komma till stånd.   Detta innebär att egendomen utmätes utan att gäldenären förbehålles något belopp av den köpeskilling som erhålles vid en försäljning.  
All egendom Som tidigare sagts ska den egendom som ska undantas från utmätning betinga ett skäligt värde. Detta värde omfattar all den egendom som kan vara aktuell att undanta från utmätning. Vad som utgör skäligt värde kan variera efter egendomens art och gäldenärens behov.
 		  
Bil som arbetsredskap När det gäller bil som arbetsredskap har det vid beräkningen om vad som kan anses utgöra skäligt värde tagits 60 % av basbeloppet – numera prisbasbeloppet – enligt lagen om allmän försäkring som riktmärke.

Prisbasbeloppet för 2004 är 39 300 kr. Detta innebär att en bil som har ett värde överstigande 60 % (23580 kr ) av prisbasbeloppet ska utmätas. (För år 2005 är prisbasbeloppet   39 400 kr). Utmätningen ska då ske med förbehåll som innebär att gäldenären från köpeskillingen vid försäljningen av bilen ska erhålla 60 % av prisbasbeloppet till inköp av en bil som ska ersätta den utmätta.		 NJA 1984 s 824 och 1990 s 764
Annan egendom än bil Annan egendom än bil och annat fordon kan vara aktuell i den här situationen. Det kan exempelvis vara maskiner, mindre varulager, verktyg och facklitteratur.  
Bostadsrätt Det ska noteras att en bostadsrätt kan inte utmätas med  förbehåll om att gäldenären från köpeskillingen ska erhålla ett belopp för att kunna skaffa sig en annan bostad/lokal.

 Detta framgår klart av ordalydelsen i 5:4 UB som har följande lydelse:" Om egendom som avses i 1 § 1-3 har sådant värde att den ej kan undantagas enligt vad som sägs där, får utmätning ske med förbehåll att gäldenären efter egendomens försäljning skall av den behållna köpeskillingen få ut visst skäligt belopp för att kunna anskaffa vad han behöver i den sålda egendomens ställe." Bostadsrätt faller inte in under sådan egendom som anges i 5:1 p 3 och inte heller under punkter 1 och 2. 		Heuman, Lars, Specialprocess - Utsökning och konkurs, 5e uppl. s 137.
Se även 5 :1 p 1-3 samt
5:4 UB.

 
  I den här typen av utmätning bör såväl gäldenären som sökanden ges möjlighet att yttra sig innan utmätning sker.  
Förbehåll
Sökanden underrättas		 Sker utmätning med förbehåll, i enlighet med 5:4 UB, att gäldenären skall erhålla ett visst belopp från köpeskillingen ska utmätningssökanden underrättas om utmätningen, se 6:10 utsöknings-förordningen 5:4 UB
6:10 UF
Självrättelse Om det efter en utmätning av hela egendomen framkommer att utmätningen skulle ske med förbehåll kan Kronofogdemyndigheten genom självrättelse – 4:34 UB – ändra utmätningen. Möjligheterna till självrättelse begränsas av att detta måste göras inom två veckor från utmätningsbeslutet.

I övrigt kan sökanden och gäldenären överklaga den här typen av utmätning inom tre veckor från delgivning av utmätningsbeslutet. Tredje mans möjligheter att överklaga är inte begränsad till en viss tid utan är obegränsat. Se 18 kap 7 § st 2 utsökningsbalken. Det bör dock noteras att en försäljning och utbetalning av medel som vunnit laga kraft står sig vid överklagande av utmätningen från tredje.

För att överklagande av ett utmätningsbeslut ska få effekt för de åtgärder som fattas på grund av utmätningen (försäljning och utbetalning av medel o.s.v.) krävs det att överklagandet görs före det de medföljande åtgärderna vinner laga kraft. Se 18 kap 14 § utsökningsbalken.

4:34 UB
Rättskällor


 Rättskällor

  • 5 kap 1 § 3 p samt 5 kap 4 § utsökningsbalken, UB.

  • 6 kap 10 § utsökningsförordningen.

  •  NJA 1984 s 824 och 1990 s 764.

  • Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 3:e uppl s 118 ff.
    Walin, Gösta – Gregow, Torkel – Löfmark, Peter,

  •  Utsökningsbalken, 3:e uppl s 210 – 212, 219 – 220.

  • Heuman, Lars, Specialprocess - Utsökning och konkurs, 5e uppl. s 135 ff.

  • Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6:e omarbetade uppl. s 117.

  • Folkesson, Enar, Företaget i ekonomisk kris, 5:e uppl. 2004 s 110 samt 164.

    Rättspraxis - en översikt över rättsfall som berör  5 kap utsökningsbalken
Lagtexten - 5 kap utsökningsbalken i ett separat fönster
Umätningsförklaring Gäldenärens personbil av fabrikatet Volvo 540 med registreringsnummer XXX 000, årsmodell 2000 utmätes. Kronofogdemyndigheten har beaktat gäldenärens behov av att ha en bil i sin förvärvsverksamhet. Personbilen utmäts därför, enligt 5 kap 4 § utsökningsbalken, med det förbehållet att gäldenären ska från den köpeskilling som erhålles vid en försäljning erhålla 24 000 kronor för att kunna skaffa en annan bil. Se NJA 1984 s 824, 1985 s 155, 1985 s 710 samt 1990 s 769.

Utmätningssökanden har underrättats om utmätningen enligt 6:10 utsökningsförordningen, (UF).
Stäng detta fönster  
2005-09-05 JuristGuiden   Startsida     Stäng detta fönster