|
Tradition då
konkursförvaltare säljer konkurs-gäldenärens egendom |
Konkursförvaltarens försäljning av egendom
(lösöre) som tillhör konkursbo (konkursgäldenären) anses vara jämlik
med normal försäljning så det krävs tradition av egendomen för att köparen
ska få sakrättsligt skydd gentemot konkursgäldenärens borgenär. Detta
framgår av ett prejudikat - NJA 1956 s 770 och aktuell
doktrin på det sakrättsliga området.
I rättsfallet hade förvaltaren sålt egendomen men då egendomen efter det
konkursen avslutats blivit kvarlämnad hos konkursgäldenären kunde den
utmätas för konkursgäldenärens skulder.
Jämför i denna fråga också Högsta domstolens domskäl i NJA 1985 s 159.
|
NJA 1956 s 770
jfr
med NJA 1985 s 159
Millquist, Göran, Sakrättens grunder, 2
uppl. s 99.
Håstad, Torgny, Sakrätt avseende
lös egendom, 5 uppl. 1994 s 222
|
|
Finansiellt instrument |
Det som beskrivits ovan innebär också att
om konkursförvaltaren säljer ett registrerat finansiellt instrument ska
köparen genast se till att han får förvärvet registrerat på sig.
Registreringen ger sakrättsligt skydd gentemot konkursgäldenären och även
skydd mot konkursboets borgenärer. (Ett konkursbo anses ju kunna försättas
i konkurs och även bli föremål för utmätning). |
Walin, Gösta,
Finansiella instrument - Kontoföring och rättsverkningar, 2001 s 72 ff. |
